After a while you learn the subtle difference between
holding a hand and chaining a soul,
And you learn that love doesn mean learning and
company doesn mean security,
And you begin to learn that kisses aren contracts
and presents aren promises,
And you begin to accept your defeat with your head
up and you eyes open, with the grace of an adult,
not the grief of a child,
And you learn to build all you roads on today
because tomorrow ground is too uncertain for
plans,
After a while you learn that even sunshine burns if
you get too much,
So you plant your own garden and decorate your own
soul, instead of waiting for someone else to bring you
flowers,
And you learn that you really can endure
that you really are strong,
and you really do have worth,
And you learn and you learn
with every goodbye, you learn...
Ovanstående dikt läste jag i boken "Fångad av isen" av Jerri Nielsen. Den sanna berättelsen om en läkare som under vad som skulle bli ett övervintringsår på sydpolen upptäckte en knöl i bröstet som visade sig vara en elakartad tumör.
Ytterligare ett fint citat ur boken följer, det kommer utsprungligen ur låten "Flowers on the Wall" av bandet "The Statler Brothers"
Countin' flowers in the wall - that don't bother me at all.
Playin' solitare till dawn with a deck of fifty-one.
Smokin' cigarettes and watchin' Captain Kangaroo.
Now don't tell me I've nothin' to do.
5 kommentarer:
"What really matters most are:
How well did you live?
How well did you love?
How well did you learn to let go?"
Jag läste "After a while" i Israel, gillar den jättemycket! Och nedre citatet är en sång i Pulp fiction också. Bra bok också, Fångad av isen.
Låter som mycket händer inne i lillebror. Learn and learn and learn.
Take down your lantern from its niche and go out.
You may not rest in firelight certainty; secure from drifting fog of doubt and fear.
You may not build your selconfining walls and say "Thus far, and thus far shall I walk, and these things shall I do and nothing more."
Go out!
For needs call loudly in the winding lane
and you must seek yourself there.
Your pilgrim heart shall urge you still one pace beyond;
and love shall be your lantern flame.
Låter ljuvligt med poetry, engelsk sådan. Måste dock ha lite tid på mej. Alldeles strax skall vi dagmammor i hela kommunen till ett igår sammankallat möte, där vi troligen får höra att familjedadhemmen i kba kommun skall sparas in!!! Spännande!!! Vad skall hända med oss 50 pers då??? Hör av mej med ett mail så småningom Tusen kramar o v.r.o.d!
Nej då, Australien håller inte på att omvandla mig, inte än i alla fall =) Jag råkade bara läsa en bra bok med en vacker dikt, inget mer än så.
Jag tror det är en dikt som alla kan ta till sig, oavsett vilket stadie men befinner sig i i livet.
maste kolla:)
Skicka en kommentar